Den som jagar med fotsnara ska minst en gång per dygn konstatera, om ett djur har gått i fångstanordningen. Vid jakt med fotsnara placeras fångstredskapet ofta i närheten av åteln, vid ett stråk som rävarna använder. Fångst med fotsnara grundar sig på att räven rör sig så att den går i sina egna, gamla spår och på så vis hamnar i fällan. När du placerar ut fotsnaror ska du vara särskilt noggrann med vittringen och sopa igen de spår som uppkommer när du placerar ut snarorna. Fotsnaran får inte lukta människa, och det får inte finnas spår av människa som räven kan se – eller känna vittringen av – bredvid snaran.
Fotsnara får användas vid jakt på räv när terrängen är snötäckt. Fotsnarans ögla i utlöst tillstånd ska vara minst 30 millimeter, varvid den inte stramar åt för mycket eller orsakar skada på räven.
Snaror får användas för fångst av dalripa och fjällripa i Enontekis, Enare och Utsjoki kommuner. Antalet jägare som jagar med snaror är litet, men under den långa jaktsäsongen i norra Lappland kan en hängiven fälljägare få en betydande bytesmängd. Jakt med snara har traditionellt varit en betydande inkomstkälla för en del av lokalbefolkningen i norra Lappland.
