I den tidigare gällande lagen specificerades de metoder som får användas för begränsning av jakt inte exakt. Därmed är det enda lagstiftaren har kunnat reglera genom jord- och skogsbruksministeriets förordning jakttidens omfattning, antingen genom ett totalt jaktförbud eller genom att delvis förbjuda jakt under jakttiden, i praktiken alltså genom en förordning om förkortad jakttid. Att förkorta jakttiden har emellertid i vissa fall visat sig vara ett onödigt omfattande förbud och därför har man nu tagit i bruk andra mera exakta metoder för begränsning av jakt.
Kravet på att förbudet eller begränsningen kan träda i kraft tidigast två veckor efter det att förordningen utfärdats har i praktiken visat sig vara problematiskt i fråga om beredningen av jaktbegränsningar för skogshönsfåglar baserade på aktuella vilttriangelräkningar, eftersom man tvingats förkorta räkningarnas tidsmässiga omfattning och tidigarelägga dem till månadsskiftet juli-augusti. Med hjälp av moderna elektroniska och traditionella kommunikationsmetoder är det möjligt att vid behov förmedla informationen snabbare än så till jägare.
Med lagändringen strävar man efter att ta i bruk nya flexiblare och mera exakta metoder för begränsning av jakt. Ändringarna möjliggör därmed till exempel att begränsad jakt på sädgås tillåts. Mer exakta metoder för begränsning behövs även för att jakten inte utifrån försiktighetsprincipen ska begränsas genom totalt förbud eller genom att jakttiden förkortas betydligt eller genom ett licenssystem som ökar den administrativa bördan.
På grundval av ovanstående ändrades lagen så att om ett viltbestånd försvagas permanent eller tillfälligt inom hela eller en del av det område där den berörda arten förekommer, får bestämmelser om begränsning eller förbud av jakten på viltarten i fråga utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet. Jakten på en viltart kan begränsas eller förbjudas också när den spridning av viltarten som eftersträvas eller en ändamålsenlig organisering av jakten kräver det. En begränsning av jakten kan även avse en skyldighet att förse fångsten med identifieringsmärkning.
En begränsning eller ett förbud kan vara i kraft högst tre år. Om viltbeståndet blir livskraftigt, ska begränsningen eller förbudet upphävas innan tiden löper ut.
Begränsningen eller förbudet kan gälla
1) ett visst område,
2) en viss tid,
3) viltets endera kön,
4) en jägarspecifik fångstkvot, eller
5) ett visst fångstredskap eller en viss fångstmetod.
Närmare bestämmelser om begränsningar, förbud och identifieringsmärkningar utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet. Innan förordning utfärdas ska jord- och skogsbruksministeriet höra de jaktvårdsföreningar vars verksamhetsområde begränsningen eller förbudet gäller.
Ändringen trädde i kraft den 1.8.2017.