En gallringsmogen skog lämpar sig för ökning eller upprätthållande av naturlig vinterföda för älg. Underväxt i form av tall, lövträd och en i en skog som är redo för gallring duger bra som föda åt älgarna. Det lönar sig att göra förröjningen försiktigt både med tanke på kostnaderna för skogsvården och för att spara lämplig föda åt älgarna. En total förröjning är under inga omständigheter nödvändig, utan ökar endast kostnaderna. Vid förröjning av en skog med dominerande tallbestånd och granunderväxt lönar det sig att rensa runt träd som ska avlägsnas och avlägsna trädbestånd som stör avverkningen, i övrigt lönar det sig inte att avlägsna underväxten 54. Om den insamlade mängden gagnvirke som fås vid en gallring är under 30 m3/hektar, är förröjning olönsam oberoende av tätheten på granunderbeståndet 54. Å andra sidan erbjuder ett rent granunderbestånd ingen föda åt älgarna, men skapar ett viktigt skydd för småviltet.
Bild 18. Vid förröjning är det skäl att städa upp endast runt de träd som ska avlägsnas. I situationen på bilden finns inget behov av förröjning.
Efter förröjningen följer gallringen. Om avverkningsområdet är tall- eller björkdominerat, är det möjligt att producera naturlig tilläggsföda för älgarna 61. Topparna som blir kvar på det avverkade området är lämplig vinterföda för älgarna. Topparna kan placeras i högar eller på stenar och upphöjningar, så att älgarna har lätt att komma åt dem. På ett avverkningsområde för tall kan det finnas 411 kilogram tillgänglig föda per hektar och man har konstaterat att älgarna kan förbruka cirka 230–240 kilogram toppar per hektar. Det betyder att man på ett 10 hektar stort område kan få föda för två vintermånader vid en älgtäthet av 10 älgar/1000 hektar 30.
Genom den tidsmässiga förläggningen av gallringen kan man påverka tillgången på föda. I synnerhet gallringar i tallskogar lönar det sig att utföra vintertid, så att näringen görs tillgänglig vid den tidpunkt på året då den behövs. På sommaren äter älgen inte tall. Avverkningar på torvmarker utförs i allmänhet under vintermånaderna, medan tallskogar på momarker är typiska sommaravverkningsobjekt. Gallringsobjektets placering har också en stor inverkan på användningen av den tillgängliga födoresursen. Om älgar inte brukar övervintra på området kommer de inte heller att göra det, även om avverkning på området skulle erbjuda tilläggsföda. Mest effektivt är att tillföra föda på övervintringsområdet.
Bild 19. Toppar som blir kvar efter avverkning vintertid i tall- och björkskogar ger lämplig vinterföda åt älgarna. Tillgången på föda kan ytterligare förbättras genom att man samlar topparna i högar eller på stenar och upphöjningar.