Minken och illern (Mustela putorius) är ganska likadant byggda, men illern är något större än minken. En stor hane kan väga över 2 kg. En minkhane väger endast i undantagsfall så mycket som 2 kg. Honorna är ungefär hälften så stora. Illern sägs vara klumpigare än minken.
Illern förekommer i Finlands södra delar, och utbredningsområdets norra gräns är i höjden av Uleåborg. Illern är inte beroende av vattendrag på samma sätt som minken. Tidigare höll den ofta till kring gårdar och hade sitt bo under ett uthus. Stammen har tydligt minskat under de senaste åren. Minskningen kan ha pågått länge, men situationen har kanske inte uppmärksammats, eftersom man känner till mycket litet om illern i Finland. Nuförtiden är den i alla fall mycket fåtaligare än minken.
Spår
Det går inte att skilja på iller- och minkspår. Avtryckens mått överlappar varandra helt. Också spårlöporna är likadana. Skillnaden sägs vara att illern gör fyr- och trespår oftare än minken. Det är emellertid osäkert om ett sådant kännetecken är till stor hjälp i terrängen. På tunn snö rör sig också minken mer oregelbundet, och kan göra fyrspår. Genom att följa spåret kan man kanske konstatera att det slutar i vatten, varvid det är frågan om en mink. Illern går i allmänhet inte ner i vattnet, men det gör inte alltid minken heller. Av ett enstaka spår eller en kort spårlöpa kan dessa två arter inte åtskiljas.
Spillning
Illerns och minkens spillning är i princip likadana och kan inte skiljas från varandra.
Producerats i samarbete med:
