Skogsrenens förekomstområden sommartid är små i Finland. Under vintern samlas skogsrenarna på ett ännu mindre område, endast en tiondel av sommarområdet. Flockbildningen fungerar som skydd mot rovdjur. Det finns alltid många djur som lurar i omgivningen, och längs de upptrampade stigarna kan skogsrenarna snabbt ta till flykten. Deras viloplatser är istäckta sjöar och öppna myrar, där sikten är god åt alla håll. Skogsrenarna gräver stora gropar djupt ner i snön för att komma åt laven, som är deras viktigaste föda. De gräver också fram gräs under snön. De bästa lavmarkerna kan ibland bli ett nästan helt och hållet uppgrävt fält.

Spår

Skogsrenens spårstämpel är rund till formen. Den njurformade klövhalvan är trubbig och rundad i spetsen. Lättklövarna är tämligen lågt placerade, vilket gör att de regelbundet gör avtryck i spåret. Spårstämpelns längd inklusive avtrycket av lättklövarna är över 20 cm, men den egentliga klövlängden är drygt 10 cm. På hårt underlag, också på hård skare, avtecknas endast klövarnas yttre kanter i spårstämpeln. Skogsrenens spårstämpel kan inte skiljas från tamrenens.

Skogsrenens runda klövar gör ett avtryck som är lätt att känna igen. Tamrenens spårstämpel är likadan, men renstängsel skiljer skogsrenens förekomstområden från tamrenens. Bild: Dick Forsman. Wikman, M. 2005: Lumijälkiopas. Gummerus Kirjapaino Oy, Jyväskylä.

Skogsrenens vanligaste gångart är gång, men en flock skogsrenar kan också ofta röra sig i trav. Steglängden är vid alla gångarter i allmänhet längre än hos tamrenen. Vid gång stiger bakfoten ofta framför avtrycket av framfoten, till skillnad från tamrenen, som med sina kortare ben ofta placerar bakfoten i avtrycket av framfoten. Gångstegets längd är 1–1½ m. Vid trav på bärande underlag träffar bakfoten rejält framför avtrycket av framfoten och skrevningen minskar. Travstegets längd varierar rätt mycket beroende på hastigheten. Skogsrenen sätter lätt av i flyktsprång, varvid det första språnget ofta är mycket långt och högt, och fungerar som en varning för de övriga djuren i flocken. Språnget kan vara över fyra meter långt.

I skogsrenens spårlöpa är spårstämplarna efter fram- och bakfötterna ofta överlappande. Vid trav på bärande skare placeras bakfoten rejält framför avtrycket efter framfoten. Vid flykt tar skogsrenen långa språng. Bild: Dick Forsman. Wikman, M. 2005: Lumijälkiopas. Gummerus Kirjapaino Oy, Jyväskylä.

Spillning

Skogsrenens spillningskulor vintertid är svarta och 1–1,5 cm långa och 1 cm tjocka. De är små i förhållande till skogsrenens storlek, och påminner om rådjursspillning. Det går inte att med säkerhet skilja dem från tamrenens spillning.

Producerats i samarbete: