Kaniner är vanliga husdjur, och det händer rätt ofta att de smiter. Storleken på husdjurskaniner varierar mycket, från de minsta som knappt är större än ekorrar, till de största som kan väga nästan lika mycket som en hare. Rymlingar klarar sig dåligt. Om kaniner kommer ut i naturen blir de ofta kortlivade, och de klarar sig sällan över vintern. I närheten av byar eller trädgårdar kan de emellertid klara sig längre. I Helsingfors stad finns en kaninstam som har levt över tio år och så småningom blivit rikligare och brett ut sig.

Spår

Kaninens tassar är mycket mindre än hararnas. I bra spårsnö är de ovala spårstämplarna spetsiga framtill. Baktassens spårstämpel är under 5 cm och framtassens under 4 cm lång. Kaninen är inte anpassad till snöförhållanden i nämnvärd utsträckning, och den verkar inte spreta med tårna för att öka bärytan i snö. Kaninspår kan vara svåra att skilja från spåren efter harungar i vårsnön.

Piirroskuva villikanin jäljistä, etujalan jälki on 3-4 cm pitkä, takajalan jälki 4-5 cm.

Kaninens spårstämplar är mindre än hararnas. Storleksskillnaden mellan fram- och baktassarnas spår är mindre än hos hararna. En typisk spårlöpa påminner om spåren efter harens ungar. Kaninspår kan vara svåra att skilja från spåren efter harungar i vårsnön. I kaninens språngspår är avtrycken av framtassarna ofta placerade jämsides. Bild: Dick Forsman. Wikman, M. 2005: Lumijälkiopas.

Spårställningen liknar harens, trots att den är klart mindre. I kaninens språngspår är framtassarnas avtryck jämsides oftare än i harspår. Vid födosök i lugnt tempo kan kaninens steglängd vara endast dryga 20 cm. Kaninen är sällskaplig till sin natur, och där det finns kaniner kan förekomsten av spår vara riklig.

 

 

Producerats i samarbete:

Logo Suomen Metsästäjäliitto ry. Logo Luonnonvarakeskus. Logo Suomen riistakeskus.