Tjädern (Tetrao urogallus) är en storvuxen fågel, som behöver utrymme i terrängen för att kunna flyga obehindrat. Under vårvintern börjar tjädertupparna förbereda sig inför speltiden, och tidigt på morgnarna drar de ofta vingarna i snön. Handpennornas spetsar tecknar ett spår på båda sidor av gångspåret. Tjäderns föda vintertid består enbart av tallbarr. Den betar ofta i träd som är mariga och skadade eller gamla. Näringsträdets barr bör vara energirika och ha låg halt av skadliga ämnen.

Spår

Tjädern har för artgruppen typiska spår, med tämligen lång mellantå. Innertån är längre än yttertån. Tårna spretar kraftigt. Den bakre tån är fäst i vristen och avtrycket av den syns i spårstämpeln på hårt underlag. Den bakre tån är inåtvänd. Tjädertuppens spår är lätta att skilja från andra hönsfåglars på grund av den stora storleken. Tjäderns spårstämpel är cirka 15 cm lång. Tårna är breda och kraftiga, och steglängden är cirka 50 cm. Tjäderhönan är över hälften mindre än tuppen, och spåret är cirka 10 cm långt. Hönan rör sig i mer tätbevuxen terräng än tuppen. Tjäderhönans spår kan ibland vara svåra att skilja från orrens. Vid bedömning av art lönar det sig att också observera livsmiljö, födorester och spillning. Tjäderspår påträffas oftast på momarker med äldre trädbestånd och tät, fläckvis växande undervegetation.

Hönsfåglarnas spårstämplar är sinsemellan mycket likadana till formen. Arterna skiljer sig från varandra i fråga om storleken, men vid identifieringen måste man också ofta beakta livsmiljön och fåglarnas födokällor. Bild: Dick Forsman. Wikman, M. 2005: Lumijälkiopas. Gummerus Kirjapaino Oy, Jyväskylä.

 

På våren förbereder sig tjädertupparna för speltiden och drar med vingarna när de går i snön. Bilder: Mikko Jaukkuri

Metsokukko vetänyt siipiä keväthangilla.

Ibland kan man också se tjäderns vingspår på en väg. Bild: Tuomo Turunen.
På vintern söker tjädrarna skydd mot kylan genom att gräva ner sig i snön antingen delvis eller nästan helt. På bilden en halvgrop efter tjäder. Bild: Tuomo Turunen

Spillning

Tjäderns spillning är cirka 5 cm lång, drygt 1 cm tjock och svagt böjd. Korvarna är grova och lösa, med tydligt synliga rester av tallbarr. De är gulgröna till färgen, men blir med tiden bruna och slutligen gråa. En annan typ av spillning är den gröna, rinnande smörja som avsöndras från blindtarmen. Tjäderhönans spillning är något mindre än tjädertuppens, och fågelns kön kan ofta identifieras utifrån storleken på spillningen.

Tjäderns spillning är cirka 5 cm lång och svagt böjd. I spillningen syns, beroende på årstid, ofta enstaka tallbarr eller bär. Bild: Juha Kuittinen
En lös, cirka 1 cm tjock spillning, med synliga tallbarr. Bild: Juha Tiainen
Tjäderns spillning är gulgrön till färgen, men blir med tiden brun och slutligen grå. Spillningen på bilden är den gröna, rinnande smörja som avsöndras från blindtarmen. Bild: Juha Tiainen
Tjäderspillning i snö. Bild: Tuomo Turunen.
Tämligen färsk spillning efter tjäderhöna, fortfarande gröngul i färgen. Bild: Tuomo Turunen
Tjäderhonas spillning: Bild: Tuomo Turunen
Tjädern väljer mariga och skadade tallar som näringsträd. Bild: Markus Ahponen
Ibland duger träd som knäckts av snön som näringsträd. En hög med spillning under ett näringsträd. Bild: Katja Ikonen
En tjäders badgrop och blåbärsspillning. Bild: Tuomo Turunen

 

 

 

Producerats i samarbete med:

Logo Suomen Metsästäjäliitto ry.  Logo Luonnonvarakeskus.  Logo Suomen riistakeskus.