Hjortdjuren förutom rådjuret är licensbelagt vilt. Enligt jaktlagen ska Finlands viltcentral vid beviljandet av jaktlicenser ansvara för, att hjortdjursbeståndet inte äventyras på grund av jakten.
Man strävar till att fastställa storleken på älgbeståndet så noggrant som möjligt utgående från bytes- och observationsuppgifterna. Man samlar in uppgifterna om älgbyte och observationer gjorda i samband med älgjakten elektroniskt med hjälp av Oma riista –tjänsten. Utgående från nämnda uppgifter producerar Naturresursinstitutet uppskattningar om älgbeståndets storlek, struktur och reproduktion. Därtill kan man göra regionala mark- och flyginventeringar.
I licensbesluten beaktar man jaktvårdsföreningarnas gemensamma beskattningsplan för älgförvaltningsområdet och utgående från den de uppgjorda beskattningsplanerna för det egna området. Även intressegruppernas åsikter tas i beaktande. Vid intressegruppsmötena hör man intressegruppernas åsikter om älgbeståndets situation samt vilken utvecklingsriktning man strävar efter. Finlands viltcentral fattar besluten i god tid under sommaren innan jaktperioden börjar.
I olika delar av vårt land finns det stora skillnader i älgbeståndets täthet såväl som i reproduktionen. En god skötsel av älgbeståndet förutsätter att såväl älgtätheten, köns- och åldersfördelningen är på en lämplig nivå. För älgens biologiska egenskaper är det väsentligt, att det av bägge könen sparas ett lämpligt antal förökningsdugliga individer för reproduktionen. Jägarna har ett stort ansvar i skötseln av älgbeståndet, eftersom en stor del av artens dödlighet orsakas av jakt. Det centrala är inte så mycket det, hurdana älgar som skjuts under jaktperioden, utan det, vad som lämnar kvar efter jakten.
Läs också ETISKA REGLER för älgjakten