En jägare måste sträva efter att endast avfyra i säkra situationer, där träffen dödar omedelbart. Ibland händer det ändå att ett djur skadas av träffen eller fortsätter en bit innan det faller. Ett skadat djur gömmer sig snabbt och kan vara svårt att hitta.

En bra utgångspunkt är att varje avfyrat skott ska ses som en träff. Det här betyder att man alltid ska följa efter det djur man skjutit, så länge det är inom synhåll. Djurets reaktion på träffen märks ofta först ett ögonblick senare, och man kan se att t.ex. en fågel faller eller ett djur stupar längre bort, varvid bytet snabbt kan tas om hand.

Om tecken på en träff finns, och en skjuten fågel eller ett träffat djur försvinner ur sikte, ska du börja leta i den riktning det försvann. Om du har en hund med dig hittar den ofta det skadade eller döda bytet. Även utan hund kan du hitta bytet och ta tillvara det genom att se efter spår i terrängen, som t.ex. blodspår, fjädrar eller spår i snön.

Om du till exempel skjuter en fågel som flyger vid sidan av en flock med ringduvor och du efter skottet ser tecken på träff, ska du överlappa med ett andra skott på samma fågel. Om fågeln trots det nya skottet fortsätter framåt, ska du fokusera på att följa den, och inte skjuta någon annan fågel. Det viktigaste efter ett misslyckat viltskott är att eftersöka den skadade individen utan att spara på tid eller krafter.

 

Hunden apporterar den skjutna anden simmande.
Hundens betydelse är oersättligt vid eftersök av ett skadat vilt. Om du inte själv äger en hund, försäkra dig om innan jakten börjar, att det finns hundägare i jaktsällskapet eller i din bekantskapskrets, som är villiga att vid behov leta efter ett förlorat byte. Det lönar sig att spara telefonnumret till den hundförare som erbjuder hjälp i din telefon. Samarbetet har bägge nytta av. Foto: Hannu Huttu